För 6 månader sedan var jag på din begravning, aldrig skulle jag ha trott att jag skulle behöva gå på din begraving under mina unga år. Det var den första begravningen jag har varit på och det var det värsta jag har upplevt, den var så vacker men så hemskt att veta att just du vår Magnus låg i kistan och att vi aldrig mer skulle få se dig igen, det var hemskt. Jag hoppas flera gånger varje dag att detta bara ska vara en hemskt marddröm, men sådan tur har vi dock inte utan detta är tyvärr verklighet att vi ska få leva utan dig, vem vill någon så illa igentligen.

Jag har ännu inte förståt att begravningen var vårt slut,men det var det igentligen inte för snart så kommer jag till dig jag lovar så vänta på mig.
Vi saknar dig otroligt mycket.

Jag älskar dig.

Kramar Nettan!