idag var det skola igen efter det långa lovet, påsklovet. Det var som vilken måndag som hälst i skolan fast har mått jätte dåligt som att jag har haft jätte ont i magen typ kramp och så har jag haft illamående och grymt ont i huvudet och så har jag kännt mig stressad och yr, ont i magen och illamåendet samt ont i huvudet har jag fortfarande men att jag kände mig stressad och yr och så det tror jag beror lite på Magnus bortgång och så har jag kännt att livet är orättvist och hemkst och inte känns någon livsglädje alls idag. Förutom allt detta elände så har det inte hänt så himla mycket, föresten jag kanske ska rida imorgon igen (det var jätte kul) om jag blir bättre och inte sämre, s det får vi hålla tummarna för eller ur?=).
Jag känner bara att jag vill spy, usch, fy och blä vad jag mår illa och dåligt just nu.

---

Livet är orättvist, livet är hemkst i vissa fall som detta.
Jag känner knappt någon lust för något, det ända jag vill är att ha dig dig tillbaka i alla fall om jag vet att det är omöjligt.
Jag kan le jag kan skratta men detta är bara mitt skal ni ska veta hur jag mår inombords, alla mina känslor är så svåra att släppa ut så jag hoppas att jag kan gå och prata med någon nån dag nu.
Hur får man livet att gå vidare efter en sådan här katastrof?
Jag vill ha svar på denna fråga för det är väldigt svårt att veta hur jag får mina läppar att le igen och hur jag får mina ögon att tindra som aldrig förr.
Som sagt i denna djupa sorg så är det klart jag har skrattar ibland och dragit upp mina läppar och låtit dom le och såklart har mina ögon tindrat lite smått ibland men det är svårt och det är inte på samma sätt som förr.
Det som gör livet värt att leva just nu är barnen och alla snälla pesroner runt om kring som stöttar mig till 100 och min underbara familj som bara finns där och ger ljus och kraft, tack alla ni, ni är just nu ljuset i mitt liv♥
Kramar Nettan!