Jag kan inte sätta ord för min saknad!


Från Fredags till Lördags sov jag hos Kristina,Emma och Hilma men i natt så sver jag hemma:).
Snart kommer min mamma och min pappa hem (dom har varit i Tyskland från igår natt tills nu inatt) men jag hinner säkert att somna innan dom är riktigt hemma, för nyss när jag pratade med dom så var dom i Malmö, men imorgon när jag vaknar är dom i alla fall hemma och jag är inte själv, gillar inte att vara själv därför jag sov hos Kristina och dom inatt:). Idag så har det inte varit någon specielt rolig dag eller så, jag har mått jätte dåligt (mensvär) och när jag har det så blir jag jätte sjuk och verkligen jätte dålig och känner absolut inte för någoting alls, det är väldigt tråkigt.
Men ska väl gå och lägga mig nu och se om jag kan sova något inatt.
Kramar Nettan!


Tiden går men lika overkligt är allt detta för det.
Jag känner att jag börjar att sakna dig mer för var dag som kommer, det blir lättare att hantera sorgen för tiden som går men för varje dag som går förstår man att detta är sant och att han är borta och inte kommer tillbaka, och det är hemskt att veta det så just nu känns det värre för varje dag, på så vis och saknaden och tomheten blir allt större.

Jag tänker hela tiden varför, varför skulle du försvinna från oss just nu? Vi hade ju sådanna planer på allt och allt vi skulle göra, livet är grymt orättvist,ibland kan man undra om det verkligen finns någon gud, för om det skulle finnas någon gud skulle sådanna här hemska saker få finnas? och skulle han ta ifrån en ung man sitt liv?
Jag tvekar stort på om vi verkligen har någon Gud, efter allt detta som har hänt är det tveksamt.

Du är borta men åndå så vet jag att du inte är är borta för man kan ju inte bara försvinna, någonstans är du ju men var?
Var du änn håller hus Magnus, så hoppas jag på diit bästa att du har det bra och att du trivs med dina änglakompisar.

När jag dör visar du mig till himlens portar då?
Visar du mig runt så att jag känner mig välkommen?
När jag dör kommer vi att förenas igen då?
När jag dör finns det något som heter "Vi" då?
Vad som än händer när jag dör så hoppas jag att jag får tillbringa min tid uppe hos dig i himlen och alla andra änglar.
Min saknad för dig är stor och jag finner inga ord att förklara den heller.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0